Du vet när man vaknar och hjärnan direkt börjar förhandla med en?
”Du kan ta det lugnt idag.”
”Gör det senare.”
”Du förtjänar en mjukstart.”
”Det är ju december… ingen tränar i december.”
Hjärnan kan vara väldigt övertygande.
Man blir nästan imponerad.
Som en liten advokat som bara jobbar med att försvara soffan.
Men att göra det svåraste först ändå.
Inte för att du är extra motiverad.
Inte för du känner dig superdisciplinerad.
Utan för att du vet vad som händer om du väntar, det blir inte av.
Det är ungefär som att tänka ”jag ska bara kolla en sak på telefonen” och så sitter man där 40 minuter senare och vet allt om en random persons renoveringsprojekt i Skövde.
När vi gör det svåraste först händer tre saker.
- Resten av dagen känns lättare
- Självförtroendet växer, för man håller det man lovat sig själv
- Energin kommer efter man har gjort saken, inte innan (det här glömmer vi alltid)
Och nej, det svåraste behöver inte vara att springa en mil vid 05:00.
Det kan vara att
– Gå och träna trots att man inte känner för det
– Ta den tyngre vikten man egentligen klarar
– Säga nej till ”jag gör det sen-maskinen” inne i huvudet
– Få ordning på sina rutiner innan januari, inte efter
December är fullt av undanflykter, ursäkter och distraktioner.
Men den som får till det svåraste först… får resultat även när andra börjar om i februari.